Allt känns så fel, allt känns så tungt. Det går inte ens o beskriva de tankar som går runt i mig, världen är bara ond, allt är bara mot en, t.om livet går mot ens kompisar. Världen tar livet från dom, även om jag minns tiderna de var hos en som om det var igår, och vi lekte där små som vi var, sprang runt glada och skrattade, bara njöt av varje ögonblick man fick vara ung. Nu har det försvunnit, och du med. Allt bara känns så tungt. Det går vägen för alla andra, alla får som dom vill, inte jag, inte vi. Det är tur jag har dig bebis, du håller mig igång, du är min motivation, du är det enda jag kämpar för längre. Utan dig vet jag inte vad jag hade gjort, utan dig vet jag inte vad jag hade varit, förutom ingenting.
Ett år och åtta dagar, den bästa tiden jag har upplevt, tack för att du finns. Utan dig hade jag varit ingen, och ingenting.
Vedde <4
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar