Ännu en helg av inget då man satt hemma ensam i huset, ensamt. Tråkigt när man sitter varje dag och väntar på något som inte kommer komma. Det värsta är att jag vet om det och ändå inte kan göra något för att ändra på det.
Måste också göra mitt val snart, måste bestämma mig hur jag vill göra detta, men det är inte lätt, alternativen är många och bara jag kan veta vad jag egentligen tycker är rätt för mig. För mycket val och för mycket väntan från allt och alla i världen.
"Loosing faith, but what did I ever believe in?
Nothing except the things that beat me down.
So play me the worlds smallest violin,
Turn me down so I can begin the freefall in my town."
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar